Vad behöver vi veta om romers efterkrigshistoria för att förstå diskriminering och livsvillkor?

 

Det finns 20 miljoner romer världen över. 15 miljoner bor i Europa vilket gör romer till Europas största minoritet. I Sverige har romska grupper funnits sedan 1500-talet, de talar ofta svensk romani. Andra grupper har kommit i omgångar, till exempel finska romer på 16- och 1700-talen, rumänska romer på 1800-talet och romer från Balkan på 1990-talet.

 

Under andra världskriget var romerna en av de folkgrupper som mördades av nazisterna. Även lokala fascistiska och ultranationalistiska regimer i Europa som var allierade med nazisterna deltog i förintelsen av romer, däribland Pilkorsrörelsen i Ungern, Vichyregimen i Frankrike och Järngardet i Rumänien. I Kroatien slaktades hela landets romska befolkning av den ultranationalistiska organisationen Ustaša.

 

Folkmordet har fått namnet “porajmos”, som på romani chib betyder “uppslukande.” Efter att Nazityskland ockuperat Polen 1939 satte folkmordet på romer igång. Det är inte känt exakt hur många romer som mördades av nazisterna och deras allierade under kriget. Vissa källor hävdar att det var mellan 220,000 och 500,000, samtidigt som andra menar att det var upp till en och en halv miljon. 1914 till 1954 var Sveriges gränser helt stängda för romer, vilket innebar att vi inte emot några romer under förintelsen.

 

Under alla tider har romer blivit diskriminerade. Flera lagar i Sverige har funnits speciellt för att begränsa romernas inflytande och inskränka möjligheten att etablera sig i Sverige. Ett exempel är treveckorslagen som fanns mellan 1923 och 1959. Den sa att romer inte fick stanna i en kommun längre än tre veckor innan de tvingades flytta. Detta förstärkte bilden av att de var ett resande folk som inte hade bostad eller arbete. På grund av detta kunde de inte få fast anställning och barnen kunde inte gå i skolan. Även om de hade fått vara bofasta under en längre tid hade inte romska barn samma rätt till utbildning som andra barn. 1842 infördes allmän skolplikt, romer fick dock inte gå i skolan förrän 1970.

 

Detta har fått konsekvenser som syns än idag. Eftersom så många inte fick skolgång är romer generellt sett inte lika utbildade som övriga befolkningen. Romska barn har än idag sämre utbildning och det är ovanligare bland romer att ha en högskoleutbildning.

 

Först 1971 erkände FN romer som ett världsfolk och deras flagga antogs som officiell landflagga trots att folkslaget inte är kopplade till ett visst landområde. “Gelem, gelem” antogs som nationalsång, vilket ungefär betyder “jag har vandrat” och nationaldag blev den 8 april.

 

Att romer inte erkändes förrän 1971 visar på att bilden man hade av dem var att de inte riktigt skulle få finnas, man erkände inte deras kultur. Uppfattningen var att de skulle anpassa sig till de länder de bodde i och inte få plats för att utöva sin egen kultur. Att bli erkända som ett världsfolk kan ha lett till att romer lättare kunde skapa sin identitet och få ta plats i samhället.

 

Länsstyrelsen påpekar att romers levnadsvillkor är sämre än för majoritetsbefolkningen, diskriminering och utanförskap är fortfarande stora problem. Regeringen har beslutat om “En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032” som utgår från de mänskliga rättigheterna, framförallt rätten till icke-diskriminering. 46 miljoner kronor har avsatts för att förbättra romers situation utifrån bland annat utbildning, arbete och bostad. I Länsstyrelsens rapport 2013 framgår att större satsningar krävs för att till exempel ge romska organisationer mer resurser så att de kan utveckla romskt inflytande.

 

År 2013 framkom det att Skånepolisen hade fört ett brottsregister på romer, kallat “Kringresande”. Orsaken till att registret upprättades var enligt polisen att “kartlägga allvarlig brottslighet och nätverk kring dessa". I registret fanns dock över 1300 barn, cirka 200 avlidna personer och många aldrig straffade. Det anklagades för att vara grundat på etnisk registrering. Det belyser hur diskrimineringen och synen på romer fortfarande råder i dagens samhälle. Sättet vi diskriminerar romer på har genom historien tagit olika former men den är fortfarande rådande idag.  

 

Källor:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/skanepolisens-register-olagligt/ - om romska registret

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/manniska-och-samhalle/manskliga-rattigheter/romsk-inkludering/Pages/default.aspx - länsstyrelsens rapport

http://www.podrom.se/romer-behover-kunskapslyft-rektor-kraver-rattvisa-forutsattningar/

http://www.varromskahistoria.se/500-ar-av-slaveri - om lägre utbildning hos romer

http://www.ushmm.org/wlc/en/article.php?ModuleId=10005219 - om romer under förintelsen

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=6136499 - Erkännandet av romer av FN

http://www.romernashistoria.se/historia/ - romska grupper

Emir Selimi, ordförande för Unga Romer - Lagar och årtal