Jag har i mitt verktyg valt att fokusera på det historiska perspektivet i diskrimineringen mot romer, för att kunna förstår varför situationen ser ut som den gör idag. Allt har en historisk förklaring, fördomar uppkommer inte över en natt. Långdragen och strukturell diskriminering och förutfattade meningar har gjort att romer än idag har sämre levnadsstandard och diskrimineras i bostadskön, på arbetet, i skolan, i mataffären, i media. 

 

För att kommuner inte ville betala för att fler skulle gå till fattigvården tvingade de romer att flytta, de fick bra bo tre veckor i en och samma kommun. Att man förutsatte att alla romer inte skulle kunna få ett arbete och bara skulle kosta samhället pengar gjorde att romer inte heller kunde få utbildning. Än idag har det effekter på romers utbildningnivå, som är lägre än hos majoritetsbefolkningen. Än idag har färre romer universitetsutbilning, färre har högt uppsatta arbeten, färre har möjlighet att skicka sina barn till högpresterande skolor. 

 

I p3-dokumentären Jönköpingskravallerna 1948 (Lundin, 2011) beskrivs händelseförloppet när romer misshandlades och fördrevs från sina hem. Detta var intressant att ha med i verktyget för att förstå vad som verkligen har skett i Sverige, och att ingen satte stopp för det. Sverige, landet som har självbilden av att stå upp för mänskliga rättigheterna, att inte tolerera diskriminering. Men det gäller inte för alla. 

 

Bagir Kwiek beskriver bemötandet han har fått i boken Vi är Romer (Köljning, Nylander och Hultqvist, 2013). Han menar att om du är zigenare är du en viss typ av människa, en tjuv, det går inte att lita på zigenare, folk vill inte ha med dem att göra. När man hela tiden blir bemött på ett diskriminerande sätt börjar man strunta i allt. ”Du ger upp dina drömmar, (…) för att du inte har en chans. Detta är problemet bland många romer. Du blir den omgivningen förväntar sig. Fördomarna blir en självuppfyllande profetia.”

 

För att motverka diskrimineringen är kunskap och spridningen av den viktigt. Arbetet pågår, den förra regeringen utredde diskrimineringen mot romer under 1900-talet i en vitbok, Regeringskansliet har Kommissionen mot antiziganism , den första romer sitter idag i Europaparlamentet för feministiskt intiativ, Soraya Post. Trots det finns det en lång väg kvar att gå, genom att fortsätta sprida kunskap.