Seratonin
Hypotalamus är det centra i hjärnan som styr aptiten. Den reglerar även vilken typ av mat vi blir sugna på. Har man ätit en måltid med lite proteiner och mycket kolhydrater ökar halten av hormonet serotonin i hjärnan. Om måltiden däremot innehöll lite kolhydrater minskar serotoninhalten och man får ett sug efter kolhydrater.
Serotoninsystemet har även andra funktioner i nervsystemt. Låga halter är kopplade till depressioner och vissa personlighetsdrag så som impulsivitet.
Vi har ett komplicerat system för att reglera vår kroppsvikt. Vi alla har en naturlig vikt som kroppen hela tiden försöker hålla sig till. Normalvikten är olika för olika individer eftersom vi har olika gener.
Vid lågt näringsintag ökar hungern och till slut drar vi ner på energiförbrukningen. Vid högt intag reagera kroppen istället med att få mättnadskänsla och öka energiförbrukningen.
Serotonin och anorexia
En teori menar att anorexia orsakas av störningar i seratoninsystemet, orsakade av stress eller andra psykisk påfrestande saker i vardagen. Detta leder till högre halter av seratonin i hjärnan, vilket leder till en onormalt förhöjd mättnadskänsla, man känner inte något behov av att äta.
Dock är detta bara teorier, utan någon vetenskaplig forskning bakom. Trots forskning har man inte lyckats få fram någon rent medicinsk förklaring till anorexia, utom att det finns en större risk för vissa att drabbas då det finns en gen som är kopplad till utvecklingen av anorexia nervosa.
Serotonin och bulimi
Bulimi kan lättare förklaras på ett biologiskt plan. Banting leder till lägre serotoninhalter, vilket har påverkan både på ens hunger och ens förmåga att kontrollera impulser. Detta kan leda till att man hetsäter kaloririk mat. Att fler kvinnor än män drabbas kan tillsammans med psykologiska orsaker förklaras med att serotoninhalten minskar hos kvinnor som bantar, vilket man inte har sett hos män. Dessutom har vissa genetiskt en lägre halt av serotonin och har därför ett kraftigare sug efter kolhydrater och har lättare att hetsäta. När man hetsäter och det kompenseras av kräkning och svält sjunker serotoninhalten ytterligare, vilket leder till hetsätning igen. Det hela blir en ond cirkel som är mycket svår att bryta.
Dopamin
Ett annat viktigt hormon vid näringsintag är dopamin. Man känner lycka, blir pigg och får en uppåtkänsla av det. Dopaminsystemet kallas även belöningssystemet eftersom det belönar oss när vi har gjort någonting livsviktigt. Det är så viktigt att om det slutar fungera slutar vi äta och svälter till döds. Om vi är väldigt ledsna och dopaminsystemet inte är igång på ett fungerande sätt kan vi sluta vara hungriga.
Hur mycket tycker vi om något bestäms av dopaminet i pannloben. Eftersom vi alla är olika med olika gener tycker vi om olika saker, något som vi känner lycka inför känner andra obehag mot. Detta system berättar också när man har fått nog. Man kan mäta dopaminaktiviteten i hjärnan genom experiment där man har vätska som lyser upp när den kommer i kontakt med syre, vilket kommer till de delar av hjärnan som är aktiva. När vi tycker om något, tex när vi äter något sött, syns aktiviteten i mitten av pannloben. När man slutar tycka om det, om vi äter för mycket av det och blir illamående till exempel, går aktiviteten utåt kanterna i pannloben. Där finns även inlärning och minne, vi kan därför minnas att vi inte vill äta mer av det, exemplevis när man föräter sig eller blir magsjuk av en viss mat.
Om man har anorexia ger dopaminsystemet inte belöning för mat. Man har under långt tid kopplat ihop mat med ångest och det har slutat fungera. Systemet är svårt att få igång oh det är därför svårt att bli frisk själv. Vid svåra fall av exempelvis depressioner kan man få extra dopamin utskrivet. Man kan också strunta i att hjärnan säger åt oss att sluta. Övervikt är ett problem som beror på att människor inte lyssnar på detta system och fortsätter äta även när det inte behöver.
Komplikationer av svält
muskler som bryts ner för att ge energi åt cellens mitokondrier i cellandingen. Om man svälter sig själv kan man till en början tycka att man inte går ner i vikt alls, det beror på att kroppen gör sig redo för hårdare tider utan mat och gör om muskelvävnad till extra fettvävnad. Musklerna bryts ner och den vanligaste komplikationen är att man blir mycket svag.
Blodbrist, nedbrytningen av kroppen gör också att nya celler har svårt att bildas. Tex naglarna och håret slutar växa eftersom kroppen sparar in på energi så mycket det bara går. Även bildningen av blodkroppar kan försämras och man får blodbrist.
Dålig sårläkning drabbar även de med blodbrist.
Hjärtproblem kan uppkomma då hjärtat slår långsammare, man får en mycket låg puls och man kan få ojämn hjärtrytm. Därför har kroppen även svårt att hålla temperaturen då en av cirkulationssystemet uppgifter är att värma upp kroppen.
Rubbning av vätske- och saltbalansen i kroppen. Vanligast är att man får kalciumbrist, så kallat hypokalemi. Majoriteten av allt kalcium i kroppen finns i skelettet med det finns även lite i blodet för att hålla muskler och nerver friska. Om det blir brist i blodet tar kroppen kalciumet från skelettet till blodomloppet för att få upp nivåerna till det normala. På sikt kan detta leda till urkalkning av skelettet. Man kan också få skador på njurar. Kalciumjonerna i blodet reglerar även överföring av nervimpulser och de elektriska impulserna i hjärtat. Dessa kan påverkas, vilket kan leda till ojämn hjärtrytm.
Tandskador, vid regelbunden kräkning kommer den sura magsaften bestående av bland annat saltsyra upp i munnen och fräter på tändernas emalj. I magsäcken fräter inte magsaften eftersom dess väggar är försedda med basiska slemceller, men hos annan vävnad i kroppen orsakar dess låga pH-värde skador. Dessa skador är lätta att upptäcka av tandläkare och det är ofta de som ser om någon är drabbad av bulimi.
De flesta komplikationer försvinner när man blir frisk från sin ätstörning och kosten återgår till det normala. Tandskador och benskörhet är dock sådant som kan vara med en under längre tider.
Vill du läsa mer?
Källor:
http://www.bristguiden.se/kalciumbrist/
http://www.medivia.se/AN/teorier.htm
Komplikationer av kräkningar
Man får fler och och allvarligare komplikationer ju mer man har gått ner i vikt.
Mensrubbning är en av de första saker som påverkas. Det handlar om att kroppen gör sig redo för hårdare tider och sparar in på onödig energi. Kroppen vet att den inte kan föda ett barn om den knappt kan föda sig själv.
Benskörhet är en annan komplikation, så kallat osteoporos, en urkalkning av skelettet. Hos äldre minskar bentätheten och risken för benbrott är större, vilket man även kan se hos anorektiker.
Muskelsvaghet, eftersom kroppen inte får nog med energi tar den energi av de extra resurserna den har, först fettlagren och så småningom även
