Ångest ur ett biologiskt perspektiv

 

 

Systemen

Vår kropp har många olika system, en del kan vi styra, en del

kan vi inte styra. Det autonoma nervsystemet är kroppens självgående

system och styr många av de inre organen som hjärta, lever och magsäck.

De autonoma nervsystemet kan delas in i två delar: Sympatiska nervsystemet

och de parasympatiska nervsystemet. Det parasympatiska systemet är

aktivt när vi tex vilar eller sover (hjärtat slår tex saktare). De sympatiska

nervsystemet är tvärt om är aktivt när vi är stressade, oroliga eller har ångest.

 

 

 

Vad händer i kroppen?

Hypofysen är kroppens mest betydelsefulla hormonbildande

körtel. Den är stor som en ärta och ligger på undersidan

av hjärnan. Hypofysen tillsammans med alla de andra

hormonbildande körtlarna kallas endorkina organ och

ingår i det endorkina systemet. När vi är i en stressande

eller jobbig situation. Om vi tex ser ett lejon komma

springande mot oss på savannen reagerar sinneccellerna

i ögat och skickar information genom sensoriska nerver

till hypofysen. Där startar en kemisk reaktion och genen

för det berörda hormontet aktiveras. Sedan transporteras

hormontet till binjurarna. I binjurarnas celler sker också

en kemisk reaktion och hormonet adrenalin och

noradrenalin produceras. Med hjälp av blodet pumpas

adrenalin ut i blodomloppet.

 

 

 

 

Adrenalinet påverkar bara bestämda celler, så kallade målceller, i olika organ som tex hjärtat. Därefter reagerar vår kropp. Tex börjar hjärtat pumpa blod snabbare, vi får en intensivare andning, luftrören vidgar sig för så mycket syre som möjligt ska komma i omlott och syrestätta de arbetande musklerna. Pupillerna blir större och du kan börja kallsvettas. Din kropp gör sig redo för att fly undan något farligt. Kroppens alarmsystem har alltså satts igång. Det är känsligare hos vissa och okänsligare hos andra. Detta gör oss alla unika.