Folkhälsan påverkas av psykisk ohälsa 

 

Psykiska sjukdomar är mycket vanligt i samhället, ca en av fyra kommer någon gång under livet drabbas av psykisk ohälsa.  

 

Det är ett folkhälsoproblem eftersom det är så många som drabbas och det påverkar både individer och resten av samhället när fler och fler blir sjuka och inte klarar av vardagen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ungdomar som drabbas av psykisk ohälsa har svårare att klara studierna och ta sig vidare i vuxenlivet. Konsekvenserna av psykiska sjukdomar kan tex vara koncentrationssvårigheter, att immunförsvaret försvagas och det sociala livet försämras. 

 

När psykiska sjukdomar inte prioriteras blir är det svårt för den sjuka att bryta det onda mönstret. Ungdomsmottagningar stängs igen och sjukhus skickar hem instabila personer som egentligen behöver hjälp på grund av resursbrist. Kuratorer på skolor är ofta otillgängliga och kanske bara är i skolan en dag i veckan och ska då behandla ett orimligt stort antal elever för en person. Privata psykologmottagningar är dyra och det är svårt att få tag på gratis vård vilket skapar en ojämlikhet i behandling av patienter. De med bättre ekonomiska förutsättningar får hjälp medan de som inte har råd blir utan.

 

Dessutom är psykiska sjukdomar, tillskillnad från fysiska, tabubelagda. Många som lider av det skäms och döljer sina problem. Okunskapen kring mental ohälsa är stor, många tycker att bemötandet de får när de berättar för någon om sin sjukdom är ignorant, tex skulle du aldrig säga åt någon med brutet ben att börja springa, men personer med ätstörningar kan uppmanas att “bara börja äta igen”.

 

Folkhälsan påverkas alltså negativt av detta. Staten måste lägga ner mer pengar och resurser på behandling. Framförallt måste psykisk ohälsa avstigmatiseras, vi måste tala om det och acceptera dess existens och tyngd. Först då kan situationen förbättras.