Skönhetsideal och strukturer
Strukturerna i samhället är det största problemet när det kommer till ätstörningar, de skönhetsideal vi har idag är för de flesta helt omöjliga att uppnå. Problemet med att de som visas upp i reklam och media tillhör en oerhört homogen kroppstyp är att det inspererar andra att de också måste se ut så. Dock spenderar ju dessa människor timmar varje dag med att träna och äta rätt och det är inte en livsstil de flesta kan upprätthålla. Det kan vara av ekonomiska skäl, tex att träna på anläggningar är dyrt och den nyttiga och speciella maten man förväntas äta kan vara dyr och svårtillgänglig. Dessutom har de flesta inte tid.
Många skadar sig själva när de försöker, man kanske försöker uppnå en "quick fix" och provar en av alla de dieter med alldelses för lite näring som förmedlas till oss genom reklam och media.
Ohälsa i och med en ätstörning kan som all ohälsa leda till att människor måste få vård, både fysisk och psykisk. Det belastar samhället eftersom vården behöver mycket resurser. Dessutom kan personer som drabbas av ätstörningar få svårt att arbeta, gå i skolan eller liknande. Ätstörning är inget som försvinner direkt när man blir frisk. Har man insjuknat har det blivit en livsstil, man är beroende av att känna känslan när man inte har ätit på länge och äntligen kan känna sig smal. Man har hela tiden risk att falla tillbaka in i ätstörningen. Framförallt eftersom det hela tiden talas om vikt, kroppen och mat.
Invånarantal 320 miljoner människor. Statistik från CNN. 163 cm, 64 kg 180 cm, 50 kg
Ätstörningar är ett stort samhällsproblem. Många påverkas av det, för de flesta som går med negativa tankar och ångest om sin kropp går det inte så långt som att de får en ätstörning. Dock påveras de genom att tänka mycket på det, inte vilja visa upp sin kropp och kanske utveckla ett självskadebeteende. Framförallt unga kvinnor går med tankar som dessa. Att det ofta är kvinnor som drabbas kan också kopplas till normer i vårt samhälle. Kvinnor förväntas lyckas i studier och karriär liksom männen, samtidigt som de förväntas uppfylla även de traditionella kvinnliga kraven om att alltid vara vackra, lyckliga och ta hand om hemmet och de i hennes omgivning. Kvinnor har i alla tider haft svårare med just kroppsideal och det har framförallt varit smala de ska vara. Att har hull på kroppen har för män indikerat att att de är tillräckligt rika för att inte arbeta hela dagarna, men för kvinnor har idealet samtidigt varit en midja så smal att korsetten kunde bryta revben och ge punkterade lungor.
Dessutom finns det stora problem med att nå ut till dem som behöver hjälp, eftersom psykiska sjukdomar är tabubelagda att tala om och de som har ätstörningar vill inte bli hjälpa då det som leder till mest ångest är tanken på att gå upp i vikt.
Ätstörningar har varit mer vanliga i de västerländska samhällena på grund av att skönhetsidealet för kvinnor har varit smalare och svårare att uppnå. Dock har ätstörningar ökat i länder som Japan och Kina då de tagit del mer av västs skönhetideal. Idag ligger fallen av anorexia i dessa länder på samma nivå som i väst, men för bara cirka 25 år sedan var det mycket ovanligare.
Dessutom blir idealet smalare med tiden, och det är framförallt kvinnor som får mer press på sig. Man kan exemplevis se det genom kvinnors mått från skönhetstävlingen Fröken Sverige. Hon var av 1951 171 cm lång och vägde 68 kg. Alla kandidater i tävlingen 1981 var i genomsnitt 172 cm långa och vägde 54 kg. Och det är ändå inte uppdaterade siffror.
Vill du veta mer?
Källa:
